LIFE IS OURS, WE LIVE IT OUR WAY

Det känns som att alla mina inlägg här är likadana? Men vad kan jag göra, mina dagar ser i princip likadana ut på sommaren när det är värmebölja. Inte så mycket som händer här på landet liksom.

Vi befinner oss mitt i sommaren, jag får veckorapporter på telefonen om att min skärmtid minskar och bekymren är inte större än att solen går i moln. Vi varvar dopp i sjön med att sola där vinden inte når oss, vi leker med barnen, äter god mat, spontanhänger med personer som vi tycker om och är knappt inomhus alls. Jag har mer tålamod än på länge, något som förmodligen hänger ihop med att vi får sova mer på nätterna nu. Alla dopp i sjön och den friska luften gör oss gott.



De vackra ängarna som omsluter oss är vilda och blommande och fjärilarna och trollsländorna leker i vinden.

Innan jag somnar på kvällarna känner jag sådan tacksamhet och funderar på hur man kan få det här härliga livet året om? Hemligheten kanske är att pussla om i vardagen och få mer tid över till familjen? Kittlande tanke ändå. Varför väljer vi alla att jobba så mycket när vi hela tiden säger oss längta efter semester? De flesta av oss är stressade och ser det som en naturlig del av livet, att det liksom bara är så. Vi har aldrig haft det bättre än nu men ändå mår vi sämre än någonsin, som Anders Hansen säger i sitt sommarprat. Ni har väl lyssnat? Om inte, gör det.
Jag försöker komma på om det är något annat jag tänker på den här söndagsmorgonen men det är fasiken tomt. Kanske är det bra ändå? Att tankarna inte snurrar alltför mycket utan att jag är i nuet, menar jag. Ni tar hänsyn till att den här svamliga texten är skriven tidigt denna morgonen va? Jag har dessutom använt ordet liksom två gånger i detta inlägg så nu får det vara bra. Ut och njut av solen hörni och lägg ifrån er skärmen, det ska jag göra. Hej!

Kommentarer
Trackback